Gamla låtar

sitter och lyssnar på gamla låtar, det är sjukt hur många minnen man har till låtarna. både bra och dåliga minnen.

jag har kommit till punkten i mitt liv att börja rensa bort tankar på det gamla livet. Jag har mycket inom mig som beehöver komma ut för att lätta mitt hjärta och för att få någon att förstå. jag lättade mitt hjärta i några tidigare inlägg. nu återstår det en hel del, Jag blev kär i en person. npgon som betydde något så otroligt mkt för mig. vi inledde ett förhållande efter bara några timmar efter vi träffats för första gången. I nästan 4 år var vi ett par Men när jag tänker tillbaka på den tiden så förstår jag hur mycket han förstörde för mig, min självkänsla blev bara sämre och sämre. vi hade väl bara varit tillsammans i6-7 månader då han under nårgra veckor träffade en "barndoms kompis" jag fick veta av olika personer bland annat hans syster som berätta hur de låg i sängen till jag en dag bestämde mig för att se det med egna ögon. Min kompis var bror till den här tjejen och jag frågar om vi kunde gå hem till honom och hälsa vilket vi gjorde och nr vi kommer hem till honom var dörren stängd in till hennes rum vilket min kompis då öppnar och jag tittar in, Jag förstod att något inte stämde jag såg på dom att det var något jag går ut och han går inte ens efter han stannar kvar med henne och bryr sig inte. några dagar senare så är han hemma hos henne lovar att han ska komma hem tidigt så att vi kunde umgås. vilket han inte gjorde utan jag fick ringa och ringa och tillslut kommer han och där klockan runt 1 på natten. vi sätter oss i soffan och han säger till mig att han tycker det vore bäst att vi tar en paus, vilket jag inte gick med på och då så sa han att vi skulle vara vänner. jag börjar gråta och han tänker gå och lägger sig och jag frågar honom hru han tänkt sig nu och han svarar "ja du kan ju sova kvar" SOVA KVAR? aldrig i livet. jag sitter kvar i soffan medans han går och lägger sig  sedan så reser jag mig upp och går. Tyvärr så hade ju sista bussen gått och ville inte vänta i 2 timmar på nästa. Medans jag pratar med en kompis så ser jag att den här tjejen han varit med i flera veckor och hans syster letar efter mig. Vilket jag bli så sur över. Min mobil dör så jag kunde inte se vad klockan hade blivit så istället för att sitta kvar och frysa (eftersom detta var mitt på vintern) så börjar jag gå. när jag gått i 20 min och hade nog 1 timma kvar att gå så ser en polis bil mig som åker motsatthål men vänder bilen stannar och frågar mig om jag varit på fest och om jag ska hem. efter en del andra frågor om när bussen skulle gå och vart jag bodde så frågar de om jag ville att de skulle köra mig vilket jag tackade ja till.  
När jag väl kommit hem så loggar jag in på MSN och ser att han ändrat sitt namn Till Jag älskar dig, *****. jag springer in till toaletten för att kräkas och det slutar med att jag bara ligger op golvet och gråter. mamma hör mig och kommer dit och blir orolig över vad som hänt.  
tröstr mig. försöker sedan få mig att gå och lägga mig.  det sluta med att jag låg i sängen i nästan 2 veckor åt inget drack nästan inget, mamma blev jätte orolig och nnär hon såg att revbena blev mer och mer  synliga så börja hon att hota med att åka till sjukhuset ohon tog foto för att försöka få mig att förstå och nog för att hon blev så arg. just då tror jag hon skylde på honom. 
Jag började iaf tillslut träffa kompisar som gjorde mig starkare. även om jag träffade honom och tyckte det var jobbigt gjorde jag honom svartsjuk.  vilket kändes kanon bra.  tillslut ville han tillbaka och var otrogen mot denna tjej med mig. jag borde inte ha velat göra detta med det kändes skönt. skönt att ge hömden tillbaka till henne. något jag borde förstått var att det egentligen var killens FEL.  Ett antal personer har han varit otrogen med det går inte ens att räkna på fingrarna och ändå har jag stannat.

jag såg inget som fel utan såg bara att allt var mitt fel, jag undra vad jag skulle göra för att bättra mig. jag började få ätstörningar och hade rasat i vikt. folk som ser bilderna på mig från då tycker att det ser äckligt ut. och då tyckte jag att jag var tjock! men vägde mindre än jag borde.






FORTSÄTTNING FÖLJER



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0