sanningens ögonblick!
Vi alla kan välja att blunda! det är valfritt! Men ni stjälper istället för att hjälpa!
Ja jag kom in på facebook kände hur det kokade inombords. Jag har själv varit tjejen som blev utsatt av otroheter! Killen jag har barn med han behandlade mig precis som vilken sophög som helst. De konstanta bråken! förolämplingarna och otrogheten men även slagen jag fick så emot! Vem hjälpte mig? även hans syrra stod med och såg på! vad valde hon att göra, jo att blunda! alla blundar för då är det inget problem! Jag minns allt i minsta detalj! Men detta skulle inte vara det värsta! utan det var de som vände ryggen till när jag berättade! Jag berättade det för hans släkt! för jag hade gjort en anmälan! Men de vände ryggen till! men varför?! Det ni gjorde var att tycka synd om honom. attt hjälpa honom. Det är väldigt synd om honom! extremt synd och ändå var det ju han som gjort allt detta, ströp mig när jag var höggravid! slicka mig på armarna och bena och drog handen längst bena på mig 4 dagar efter mitt kejsarsnitt! och mkt mkt mer!
Men vad spelar det för roll? han kanske har förändrats eller hur? Socialen som gick in direkt och nekade honom all rätt till att ha kontakt våran dotter skulle absolut inte träffa en sådan sjuk människa som de själva beskrev honom. Jag åker in på förhör hos polisen! Jag berättar detaljerat om händelserna jag minns, försöker att tänka lite till. vi tar en sak i taget och jag tänker och tänker. berättar och berättar. Utredaren frågar och jag svarar. Jag har nu öppnat mig. 2 timmar på förhör och ändå inte klara. vi bokar om en ny tid att ses på och jag är helt slut. Mamma frågar mig om det inte känns bra nu, nu när jag börjat berätta. Det gör det inte. det känns värre. För det var då processen skulle börja...
Ja jag kom in på facebook kände hur det kokade inombords. Jag har själv varit tjejen som blev utsatt av otroheter! Killen jag har barn med han behandlade mig precis som vilken sophög som helst. De konstanta bråken! förolämplingarna och otrogheten men även slagen jag fick så emot! Vem hjälpte mig? även hans syrra stod med och såg på! vad valde hon att göra, jo att blunda! alla blundar för då är det inget problem! Jag minns allt i minsta detalj! Men detta skulle inte vara det värsta! utan det var de som vände ryggen till när jag berättade! Jag berättade det för hans släkt! för jag hade gjort en anmälan! Men de vände ryggen till! men varför?! Det ni gjorde var att tycka synd om honom. attt hjälpa honom. Det är väldigt synd om honom! extremt synd och ändå var det ju han som gjort allt detta, ströp mig när jag var höggravid! slicka mig på armarna och bena och drog handen längst bena på mig 4 dagar efter mitt kejsarsnitt! och mkt mkt mer!
Men vad spelar det för roll? han kanske har förändrats eller hur? Socialen som gick in direkt och nekade honom all rätt till att ha kontakt våran dotter skulle absolut inte träffa en sådan sjuk människa som de själva beskrev honom. Jag åker in på förhör hos polisen! Jag berättar detaljerat om händelserna jag minns, försöker att tänka lite till. vi tar en sak i taget och jag tänker och tänker. berättar och berättar. Utredaren frågar och jag svarar. Jag har nu öppnat mig. 2 timmar på förhör och ändå inte klara. vi bokar om en ny tid att ses på och jag är helt slut. Mamma frågar mig om det inte känns bra nu, nu när jag börjat berätta. Det gör det inte. det känns värre. För det var då processen skulle börja...
Jag valde att ta deetta på Facebook för att jag är van att behöva vara tyst när det gäller såna här saker. Jag har börjat skrika ut allt. om någon ber mig vara tyst vill jag bara skrika högre!
Kommentarer
Trackback