mjbn

De var för två dagar sedan som jag gick och tänkte på dig under en promenad. Mina känslor för dig som har funnits sedan en juni dag 2006, som bara blivit starkare för varje dag. Känslor som har pendlat mellan att hata och älska dig men känslor som bara blivit starkare för varje dag.. men att under den här promenaden börja tänka på vart mina känslor står idag, för jag hatar dig ju inte.. jag kände absout inget hat efter ditt sms eller dina sms. Jag blev ledsen men mest fundersam. Hur kan man under 7 år spela ett spel på någon annans känslor. För jag har ju alltid älskat dig sedan dag 1 till fram tills nu.. Jag har valt bort mitt egna liv, för bara dig. Jag offrade, jag försökte..

Du spelade spel men jag hatar dig inte.. känslor som blivit starkare för varje dag som gått har nått sin vändpunkt och jag tror ärligt att du för varje dag minskar och minskar i mina ögon. kan jag inte hata dig när du sårar mig så börjar jag släppa dig. Den jobbigaste tanken för mig, för på något vis vill jag inte släppa dig..  Men det lockar att kunna titta någon annan i ögonen och säga att du fick mig att vända blad. Att säga till någon annan att jag älskar dig är skrämmande.. För kan man älska någon annan när man älskat förut`? Kan jag bli förälskad i någon annan när jag varit förälskad förut?
Du är långt ifrån borta.. för jag älskar dig.. men jag saknar dig mindre och mindre..
Du har alltid lyckas tända alla ljus men när tiden är inne släcks de och när alla ljus har tagit slut finns det inget mer.

Är det där vi är nu?!